Taktäckning

Yttertakets roll är dels att avleda nederbörd, dels att vara estetiskt. Vilket taktäckningsmaterial som är möjligt att använda sig av avgörs av den aktuella takkonstruktionens lutning och utformning. Om du är i planeringsstadiet och har koll på vilken takvinkel din detaljplan tillåter kan du utifrån det se vilka alternativ som finns för ditt husprojekt.

Tak med en lutning större än 1:4 grader räknas som branta tak. Hit hör många av de vanligaste taktäckningarna som takpannor, enkelfalsad och profilerad plåt, samt taktäckningar av träpanel. Lutning mindre än 1:4 kallas flacka tak. Däremellan finns det som kallas för låglutande tak. Dessa utförs oftast som dubbelfalsade plåttak eller papptak. Papptak används generellt i de fall där taket är så pass flackt att själva taktäckningen är dold från marken.

Sedumtak, eller andra gröna tak, går att utföra på taklutningar från 1:20 till 1:1 men används oftast på lutningar omkring 1:4 för att växtligheten ska synas från marken.
Oavsett vilken taktäckning man väljer används idag alltid ett kompatibelt tätskiktssystem under takbeklädnaden.

Vad gäller livslängd är den beräknade för papptak ungefär 15-20 år, takpannor och faltak 30 år, och bandtäckt plåt ca 40 år. I många fall kan man dock förlänga livslängden avsevärt med rätt underhåll. Ett bandtäck plåttak är dyrt i inköp men innebär också minst underhållskostnader. Ett takpannetak håller så länge alla pannor håller, och ligger på rätt plats. När man väl måste byta underlagstaket och läkten är det i vissa fall möjligt att återanvända takpannorna. Ett sedumtak beräknas hålla i upp till 20 år, men det finns exempel där gröna tak har fungerat betydligt längre tid än så.

Bild 1: Plannja, bild 2: Kärnvirke Arkitektur, bild 3: Benders, bild 4: Talgø MøreTre/Marit Kvaale, bild 5: zickzackab.se, bild 6: sedumtakspecialisten.se