Takstolar

Takstolar utgör ofta den huvudsakliga bärningen av en byggnads yttertak och de laster som utomhusklimatet innebär. Takstolar kan även möjliggöra stora och öppna ytor inomhus, både vad gäller takhöjd och rumsvidd.

Olika takstolstyper har olika egenskaper, och därmed olika för- och nackdelar. Fackverkstakstolar är vanligt förekommande när spännvidderna är stora och medger öppna planlösningar, men begränsar däremot användningen av vindsutrymmet.

Varianter som A-takstolar och saxtakstolar används när man vill öka rumshöjden, men klarar generellt inte lika stora spännvidder. Vill man att taket bara ska luta åt en sida är pulpettakstolen ett alternativ.

Ramverkstakstolar används typiskt i 1 ½-planshus, alltså där man vill nyttja vindsutrymmet. Ramverkstakstolar tillåter i allmänhet en brantare takvinkel. När det pratas om en ”svensk takstol” menas vanligtvis en ramverkstakstol utan underram. Mansardtakstolen är en annan variant som ger ett traditionellt uttryck och som medger ett stort vindsutrymme, eller ”mansardvåning”.

Liksom olika taklutningar har betydelse för det funktionella och det estetiska, så har alltså även konstruktionen i sig betydelse när det kommer till både uttryck och hur man kan nyttja boytan!

Bild 1 och 5: Svenskt trä
Bild 2-4: Kärnvirke Arkitektur